Misslyckad privatisering

Posted by on mar 27, 2021 in portfolio | No Comments

Flera moderater föreslår att utbyggnadstakten av fängelseplatser skulle kunna öka genom att privata aktörer, i likhet med vård och skola tillåts driva verksamheten. Och analogin är slående, för de som tycker att privatiseringen av vård och skola blivit lyckad.

Ingår det då i borgerliga värderingar att hela statsapparaten ska vara hybridiserad så att enskilda riskfritt kan leka entreprenör med skattemedel? Naturligtvis inte, privatiseringen var ursprungligen en besparingsidé. Det var en grupp nationalekonomer som på uppdrag av statsministern skulle föreslå åtgärder för att lösa en mycket svår ekonomisk kris. Ett förslag gick ut på att spara i den offentliga sektorn genom att utsätta den för konkurrens. Men nationalekonomers prognoser blir inte alltid rätt och inte heller har de specialkunskaper inom medicin och pedagogik. Det är därför vi har politiker som ska väga in olika aspekter och styra upp det som blir fel.

Innovationer uppkommer normalt i konkurrens, där dåligt icke bärkraftigt slås ut, men detta är något helt annat. Att få betalt från det allmänna oavsett resultat för tankarna till gamla Östeuropa.

Besparingsarbetet lanserades som en
frihetsreform, med sådan framgång att nästan alla partier numera anammat systemet.
Detta trots att vård och skola som är skattefinansierade samhällsinsatser, med
mål att ge mest till dem med störst behov, i detta system istället ger mest
till dem som vet bäst.

Traditionell marknadsekonomi, med dels en skattefinansierad sektor som styrs av politiker och dels ett näringsliv som måste göra vinst för att överleva, verkar under helt olika förutsättningar med olika regelverk. När man adderar en tredje finansiell gren som är en mix av de båda andra, uppstår per automatik intressekonflikter.

Privatiseringen har lett till att många beslutsfattare råkat hamna på oförenliga poster. Att då inta politiska ställningstagande som utmanar dessa starka ekonomiska krafter, är naturligtvis inte helt bekvämt. Om då samtidigt månadslönen är knuten till partilinjen förstår man att[s1]  ängsliga politiker hukar sig i sina partiers mainstream. Det förklarar också åsiktsskillnaden mellan politiker och professionerna.

På skolområdet ska vi ha ett system som ger möjlighet att vara bra för alla grundskolebarn och inte bara för dem med ambitiösa föräldrar. Även barn till föräldrar utan tid, utan kunskap, barn till dåliga föräldrar och barn utan föräldrar ska ha en bra skolgång.

Bäst skolgång har elever som i sin vardag får träffa barn med olika bakgrund och denna mix kan varken boendet eller föräldrarna skapa. Det finns inget annat sätt att få ordning på alla grundskolor än att systematiskt gruppera om eleverna.

Valfriheten är lika illa som det sammanhållna högstadiet, en del klarar sig bra, men väldigt många faller igenom. När nu så många debattörer i och utanför skolan spyr sin galla över rådande system, blir man häpen över att de alla avslutar sina långa inlägg med att de inte är emot valfrihet. Alla dåliga erfarenheter som radas upp emanerar från det fria skolvalet och upplägget med skolpeng.

Nu krävs:

  • Att staten tar befälet över hela grundskolan, som ska vara likvärdig och lyder under en pliktlag.
  • Att avveckla det fria skolvalet och skolpengen, inom grundskolan.
  • Att överlåta till myndigheten att placera ut eleverna för optimal blandning, i grundskolan.
  • Att nivågruppera och differentiera alla högstadieskolor med grupper/linjer som går fram olika fort och med olika mycket inslag av praktiska och estetiska ämnen, för att kunna möta alla elever.
  • Att återupprätta ämbetsmannaförtroendet för lärarnas professionalitet genom ändamålsenlig krävande utbildning, god service av bland annat lärarassistenter, god arbetsmiljö, bra lön och tillit istället för New Public Management.

Med detta kan svensk grundskola få den ställning i samhället som alla efterfrågar. Det finns trots allt en minsta gemensamma åsikt om hur skolan ska fungera för alla barn i Sverige, även om just mitt barn naturligtvis är viktigast.

Rickard Nordström

Debatt 2021-04-06


Replik i tidningen Norra Skåne

Europakonventionen gäller

Denna fastslår som en mänsklig rättighet att föräldrarna
har rätt att välja utbildning för sina barn, som stämmer överens med deras
religiösa och filosofiska övertygelse. Detta tycks Rickard Nordström helt
bortse ifrån i debattartikel 26/3. Det är en mänsklig rättighet, som skolpengen
och det fria skolvalet möjliggör i kommuner där kristen friskola är etablerad.

Nordström anser i stället att alla barn ska gå i statlig
skola och fostras i samma ideologi, underförstått sekulär socialism-ateism, med
existentiell utgångspunkt från evolutionsläran, där någon förklaring till
livets uppkomst ej kan ges. Frågan varifrån och varthän kvarstår obesvarad. Som
ger eleverna en rotlöshet och troligen en av orsakerna till att många unga mår
psykiskt dåligt.

Skolans dilemma torde inte
lösas om den blir statlig i stället för kommunal utan på vilken etisk grund den
vilar. Någon etik värd namnet har inte existerat efter att den kristna etiken
och värdegrunden övergavs. Det skedde genom den DDR inspirerade enhetsskolan på
Tage Erlanders tid. Kristendomsämnet ersattes av så kallad objektiv
religionsundervisning.

Teol.dr. David Hedegård skrev
utmärkta läroböcker i kristendom, som inte antogs. De som kom istället var så
infekterade av liberalteologi och dåliga att han ansåg att det var lika bra att
få bort ämnet från schemat. Det fria skolvalet möjliggör konfessionella skolor,
som naturligtvis ska hålla samma klass, som de kommunala, i andra ämnen än
religion, och i praktiken i regel också verkligen gör det med råge.

I verkligheten är inte den
sekulära skolan neutral i livsåskådningsfrågor. Det är något som Europadomstolen
i flera domar deklarerat. Ateismen eller den så kalalde sekulärhumanismen är en
livsåskådning, trosuppfattning, som andra. Socialismens version är att ta
ställning mot alla livsåskådningar utom den sekulära. Ändå förfasade sig
utbildningsminister Anna Ekström över att många barn kränks för sin kristna tro
i kommunala skolor. Det inte bara av kamrater utan även av lärare.

De barn som då istället kunnat
byta till en konfessionell skola har där fått en fristad. Även muslimska barn
som känt sig kränkta i kommunal skola har trivts bättre i en kristen friskola
finns det exempel på. Det kristna kärleksbudet är ju: Älska din nästa som dig
själv. Det exemplifierade Jesus med berättelsen om den barmhärtige samariten.
Om det får leda hämmas segregation och mobbning.

Nordström anger sig i artikeln
som liberal. Då förväntar man sig en öppen syn för friheten att välja i
synnerhet när detta stipuleras som en mänsklig rättighet i internationella
konventioner, som myndigheterna inte ska sätta sig över.

Assar Björkvald

   predikant

Leave a Reply