Insändare. ”Avskaffa det fria skolvalet och förstatliga skolan”
Uppdaterad 2023-09-03 Publicerad 2023-09-03 Dagens Nyheter
INSÄNDARE. Nu krävs en rad omvälvande åtgärder av politikerna för att få ordning på den svenska skolan. Bland annat måste det fria skolvalet avskaffas och skolan förstatligas, skriver Rickard Nordström.
Det gångna halvseklet har skol-Sverige gjort många pedagogiska förbättringar på ämnesnivå, men tyvärr också stora missgrepp på strukturell nivå, som kräver fullständiga omtag.
Först kom det sammanhållna högstadiet (Läroplan för grundskolan, Lgr 69) i början av 70-talet i en missriktad välvilja att alla skulle få chansen att bli akademiker, för utan högskolepoäng är livet egentligen meningslöst. Alla skulle lära sig allt samtidigt, oavsett begåvningsförutsättningar. När man sedan kom till det treåriga yrkesprogrammet på gymnasiet var det så mycket teori att eleverna inte lärde sig hälften av vad den tvååriga yrkesskolan tidigare tillhandahöll.
Elementärt för erfarna lärare är dels att den mentala spännvidden mellan elever på högstadiet kan vara upp till elva år, dels att eleverna lär sig på olika sätt. Medan vissa med lätthet tar in abstrakta teorier kräver andra handgripliga övningar för att lära sig samma sak. Dessa elever ska inte vara i samma klassrum, men däremot med fördel på samma skola.
Vissa elever ska ha ökade krav på sig. De måste få förutsättningar att gå före, medan andra elever behöver lägre krav som är möjliga att uppnå. Här kan handens arbete ge en annan sorts bildning än den bokliga. Elever som aldrig lyckas kroknar och blir varken akademiker eller något annat samhällsnyttigt.
1988 kom en ny lärarutbildning som innebar att högstadiesystemet med tvåämneslärare skulle ersätta generalister som låg- och mellanstadielärare. Detta blev galet på flera sätt. Alla lågstadielärare var utbildade i läsinlärning, medan endast den lilla del av 1-4-lärarna som fått utbildning i ämnet svenska hade fått motsvarande utbildning. Alla dessa nyutbildade lärare som hamnade i åk 1–6 kom att vara obehöriga i de flesta ämnen som de undervisade i.
1991 kommunaliserades skolan och kom därmed att styras av politiker som vanligen bara hade sin egen skolgång som bakgrund, samtidigt som utgiftsposten nu kom att vägas mot alla andra kommunala behov.
Redan året efter kom friskolereformen med sin skolpeng. Därmed hade antalet huvudmän ökat från en (staten) via 290 (kommuner) till tusentals (inklusive alla friskolor), vilket verkligen inte borgar för likvärdighet. Det som till att börja med inte märkts så mycket har med åren blivit till en vilda västern för rövarbaroner, med passiva politiker på parkett, där flera har nära relationer med näringen.
Näring, förresten. Vad är det för märkliga hybridföretag där det offentliga står för riskerna medan ägarna tar vinsterna? Vinster som ursprungligen var tänkta att ge besparing i statskassan, enligt nationalekonomen Assar Lindbeck och hans kommission under krisens 90-tal. Men dels har ekonomer liksom meteorologer inte alltid rätt, dels kan de sällan något om pedagogik.
Föräldrar saknar helt kunskap om hur man gör en klass- och skolsammansättning. Den överblicken ska skolmyndigheten ha, så att inte alla elever i alla områden skickas till närmsta skola, utan att en del till näst närmaste, i olika väderstreck.
I samhällen med till exempel två låg- och mellanstadieskolor går alla nysvenskar på den ena skolan, men kommunpolitikerna varken kan eller vågar åtgärda det, för föräldrarna har veto med nuvarande skolpengssystem.
Nu måste en rad omvälvande åtgärder vidtas av politikerna:
- Skolan ska, som försvaret, ägas, drivas och förvaltas av staten.
- Det bör lättas på närhetsprincipen så att segregationen i någon mån minskar.
- Avskaffa det fria skolvalet som bara ska kunna tillämpas i undantagsfall.
- Lärare som undervisar de yngsta barnen ska ha utbildning i läsinlärning.
- Klasslärare ska vara utbildade i alla ämnen de undervisar i.
- Högstadiet ska diversifieras för att kunna möta alla elever där de befinner sig.
- På högstadiet ska elever kunna möta antingen specialister typ ämneslärare eller generalister typ klasslärare beroende på nivå.
- Med diagnostiska prov och/eller val ska elever kunna välja studietakt och ämnesinriktningar där praktiska färdigheter ska vara en naturlig möjlighet. På så sätt kan eleverna förberedas för den enorma nivågruppering som väntar efter grundskolan.
Rickard Nordström